One Direction novell

Resten av kvällen spenderade jag på mitt rum, där jag pratade med Louis över skype. Tydligen så hade alla One Direction-fans blivit som galna på twitter när Louis berättat att han hade en ny flickvän. Senast igår när jag kollade hur många följare jag hade på twitter så var det 56 stycken, och nu var dom hela 247 876! 

- I've got so many haters, sa jag till Louis.

- You're not the only one, sa han och skrattade lite.

- I'm sorry this happens to you.. maybe it was to early to tell them? frågade Louis, och hans röst var orolig.

- Ofcourse not! I'm just not used to all this.

Louis nickade in i kameran.

- I know, but you will be. Me and the boys are going to an interview tomorrow, and I'm sure theres gotta be alot of questions about us. 

- I guess so.. but like, will people be wierd to me now? 

- I don't know, but you shouldn't trust people the same way you did before. 

- Okay, sa jag och tänkte på Ellen och Rosie. Vi hade inte pratats vid sedan jag gick ifrån dom på rasten, men det kan dom väl inte blivit sura över? Mina tankar blev avbrytna av att pappa ropade nerifrån köket.

- Nathalie, maten är klar!

- Was that your dad? frågade Louis.

- Yeah, he says that the food is ready.

- Promise me that you will teach me some swedish sometime, sa Louis och skrattade.

- I promise, skrattade jag.

- Talk to you later? frågade han och log stort i kameran.

- Sure, I'll be right back! sa jag och gick ner till köket där pappa satt ensam och åt. Han kollade upp när jag kom ner och sa att han hade gjort lasagne. 

- Vad gott, sa jag och började lasta på mat på min tallrik.

- Är det Louis du pratar med? frågade pappa när jag hade satt mig ner vid bordet.

- Ja, sa jag och började äta.

- Han var väldigt trevligt måste jag säga! sa pappa och log mot mig. Jag log tillbaka.

- Visst är han!

- Hur gammal är han? frågade pappa, och jag började undra om det här var något sorts förhör. 

- Tjugo, svarade jag kort.

- Där ser man! Ung och framgångsrik.. 

Jag kollade konstigt på honom, och han skrattade lite lustigt.

- Jag är bara nyfiken! Tydligen så är dom ju rätt kända, One Direction.

- Jaja okej, ja det är dom. 

- Mamma ringde förut.. sa pappa efter en stunds tystnad, och jag kollade förvånat på honom. Mina föräldrar hade separerat för ett år sedan, och inte pratat med varandra sedan dess. Mamma bodde kvar i Sverige, medans jag flyttade med pappa hit till England. Jag hade inte pratat med mamma på länge, och det kanske var dags att jag gjorde det nu. Min och min mammas relation var inte lika bra som min och min pappas är, och det var därför jag valde att flytta med pappa hit. Jag hade faktiskt inte tänkt så mycket på henne den senaste tiden, för det hade hänt så mycket under så pass kort tid, men nu kände jag hur jag saknade henne!

- Jaha, vad sa hon då? frågade jag pappa och försökte låta oberörd.

- Vi pratade inte så mycket, men hon sa att hon ville att du skulle ringa upp henne när du har tid.

Jag nickade.

- Okej, men då går jag och ringer henne. Tack för maten pappa! 

- Du kan ställa din tallrik på bänken så diskar jag den, sa pappa.

- Tack! sa jag och sprang upp till mitt rum där jag slängde mig på sängen och tog fram min mobil. Jag knappade in mammas nummer och tvekade lite innan jag tryckte på den gröna luren. Varför skulle jag vara nervös? det var ju bara min mamma.

- Ja det är Linda, sa hon i luren. Jag drog efter andan när jag hörde hennes röst, för det var då jag insåg hur mycket jag saknade henne.

- Mamma! utbrast jag.

- Nathalie? frågade hon med en förvånad röst.

- Ja, det är jag! sa jag och började skratta. 

- Gumman, vad jag saknar dig! sa hon och jag kände hur tårarna tryckte på.

- Jag saknar dig med, massor! sa jag och kunde inte längre hålla tillbaka tårarna.

- Hur har ni det? frågade hon.

- Det är jättebra, jag älskar London! sa jag och tänkte på Louis.

- Vad härligt gumman! du kan väl skicka lite bilder på huset och i närheten? 

- Visst!

- Hur går det i skolan då? har du fått några kompisar än? 

- Jadå allt går bra, sa jag och skrattade lite.

- Ingen kille? 

- Jo, faktiskt så har jag en kille, sa jag och log för mig själv.

- Men gud vad roligt gumman! vad heter han då? frågade hon och lät glad.

- Han heter Louis och är världens bästa!

- Vad roligt för dig gumman, men jag måste tyvärr gå nu. Jag har en massa pappersarbete att göra, så jag hinner inte prata mer nu, sa mamma med en ledsen röst.

- Det är okej, men vi får höras snart igen! sa jag.

- Såklart, hejdå! 

- Hejdå, sa jag tyst och la besviket på. Hon hade nästan aldrig tid att prata med mig, och det gjorde mig ledsen även om det inte var hennes fel. Jag startade skype och såg att Louis var inne igen, så jag ringde upp honom och berättade om min mamma. Han tröstade mig fast jag inte var ledsen, och det gjorde mig rörd. 

- You're so sweet, but I gotta go now! 

Louis gjorde en överdrivet ledsen min i kameran som fick mig att skratta, och sedan sa han:

- I'll miss you, but okay. Bye!

Vi la på samtalet, och jag kände att jag behövde rensa tankarna med hjälp av en varm dusch. Det hjälpte lite, och när jag klev ut ur duschen så hade jag fått ett sms av Rosie. 

 

*I'm sorry for being so annoying today. Can you forgive me??? xx*

 

Jag log lite åt smset och började skriva tillbaka till henne.

 

*It's okay! I just freaked out a bit. Did you see Louis tweet? x*

 

Jag drog på mig ett par mjukisshorts och en pösig t-shirt, och sedan satte jag mig i sängen med datorn i mitt knä. Jag loggade in på twitter för att kolla vad folk skrev om mig, även om Louis sagt åt mig att inte göra det. Det första jag såg var:

 

*I think Louis and Nathalie are so cute together :) I'm glad for you @Louis_Tomlinson *

 

Jag log åt den fina kommentaren, och kunde inte låta bli att retweeta den. Jag hörde min mobil vibrera och förstod att Rosie hade svarat på mitt sms. 

 

*I know you are, and I think I am to! yes I saw the tweet :) im so happy for you! *

 

Jag svarade henne:

 

*Thanks Rosie :) see you in school tomorrow! *

 

Dagen hade varit lång och ansträngande, och jag var väldigt trött. Med tunga steg gick jag till badrummet för att borsta tänderna, och sedan släpade jag mig tillbaka till min varma säng där jag direkt somnade.