One Direction novell

2012-12-12
23:16:50

Gotta be you kap.16
Louis ställde tillbaka gitarren på sin plats, och satte sig bredvid mig i sängen igen. Just då ringde hans mobil.
 
Louis perspektiv
 

- Hello! svarade jag utan att kolla vem det var som ringde.
- Louis, go check your twitter! somehow everybody knows about you and Eleanor, sa Harry.
- What? okay I'll call you later, thanks Harry!
 
Nathalies perspektiv
 

- It was Harry.. he said that everybody knows about me and Eleanor.
Jag kollde förvånat på honom, hur skulle någon kunna veta?
- Go check your twitter, sa jag och gav honom min macbook. 
- Thanks, sa han och tog emot datorn. Medans han loggade in så klappade jag honom lite på ryggen, och jag undrade hur alla fans skulle reagera om vi gick ut med ett förhållande. 
- Oh god.. mumlade han plötsligt och jag tittade på datorskärmen. Där fanns en bild på Louis när han lämnade Eleanors hus, och han såg ledsen ut. 
- But that doesn't really prove anything, sa jag och Louis nickade lite. Han klickade sig in på Eleanors profil, och då såg vi hennes senaste tweet.
 
*Since everybody is asking so much, I can admit that Louis and I are not together anymore. Please, no hate!*
 
- Well, I guess someone had to say it.. sa han och började skriva på en ny tweet. Han såg lite irriterad ut.
 
*I can confirm the news about me and Eleanor, and I hope that you all can accept it!"
 
Louis klickade på skicka, och la ifrån sig datorn. Han vände sig om mot mig och log.
- I have a surprise for you! sa han och ställde sig upp. Jag skulle precis ställa mig upp jag med när han sa:
- Wait here! och försvann ut ur mitt rum. Jag satt snällt kvar och vänta tills hans kom tillbaka med en liten röd ask i handen. Han log stort mot mig och satte sig bredvid mig i sängen igen.
- Open it! sa han förväntansfullt och gav mig den lilla asken. 
- What is this? sa jag och pussade honom på kinden.
- I don't know.. wanna check? flinade Louis. Jag nickade glatt och öppnade försiktigt locket. I asken på en liten silvrig silkeskudde låg det ett silverarmband med en smal kedja som glänste vackert.
- Louis.. viskade jag andlöst.
- Do you like it? frågade han och lät lite orolig.
- I love it, it's so beautiful! sa jag och slog armarna runt Louis hals. Han skrattade.
- I'm glad you liked it! sa han.
Jag studerade armbandet som satt på min arm, och kunde bara inte sluta le.
- You're the best! sa jag och gav honom en kyss. Jag lutade mig tillbaka i hans famn, och så satt vi ett tag och bara pratade om allting. En bland de bästa sakerna med Louis var just det, att man kunde prata om vad som helst med honom! 
- I'll go get some water, you want some? frågade jag och ställde mig upp.
- Sure, I'm thirsty! sa Louis och tog min hand. Jag drog upp honom ur sängen och så gick vi ner för trappen hand i hand. Jag gick fram till vattenkranen och fyllde två glas med iskallt vatten.
- Here, sa jag och gav det ena glaset till Louis.
- Thanks, sa han och drack snabbt upp det. 
- I wonder if my dad's asleep, sa jag och skrattade.
- Pappa! ropade jag för att höra om han sov eller inte.
Inget svar. Jag ropade igen.
- Pappa! 
Fortfarande inget svar. 
- Let me go check if he's asleep, sa Louis och började gå mot vardagsrummet. Han kollade in och skrattade tyst.
- Yep, he's sleeping!
- I thought so, sa jag och flinade lite.
Vi gick tillbaka upp till mitt rum och slängde oss i sängen. 
- I'm so tired, sa Louis och skrattade. 
- Me to, sa jag och instämde i hans skratt.
Klockan närmade sig tolv, och vi båda skulle gå upp tidigt imorgon, så vi bestämde oss för att sova.
Jag drog av mig min klänning och bytte bara om till ett svart linne. Känslan när jag tog av mig klackskorna var obeskrivligt härlig, och Louis skakade oförstående på huvudet.
- Why did you wear them if they're not comfortable? 
- Because they're pretty, sa jag och slängde mig utmattad i sängen. Jag sneglade lite på Louis när han tog av sig skjortan och byxorna, men vände bort blicken när han kollade åt mitt håll. Jag anade ett flin på hans läppar när han kröp ner bredvid mig.
- Goodnight, sa han och kysste mig.
- Goodnight, and thanks for the bracelet. It's so beautiful! sa jag.
- Beautiful as you, sa Louis tyst.
 
 
Imorgon kan jag förhoppningsvis skriva lite längre kapitel än idag, men jag vill gärna veta vad ni tycker! :)
 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: